Om oss / kontakt (contact)
Aktiviteter (Calender)
Hitta hit (find us)
Fridykningskurs (diving)
Yogaretreats (yoga)
Seglingskurs/hyr båt (boat)
Äventyr / paintball
Permakulturkurs
Odling & Skogsvård

Djurhållning

Jakt och fiske

Råvaror och matlagning

Bygge
  Avslutade arrangemang/projekt
 
Facebook
 
Now
 
 
 Soon  
Future

- Om permakultur (engelska)
- Vänskapsväxter
-
Repellent plants
-
Fröodling
-
Film om permakultur
-
Permakultur forum Internationellt
-
Film om en villatomt som odlar 60% av sitt "vegetariska" behov
- Anteckningar från en Permakulturkurs
(Tova Olander)
Jord-Darwin-Filosofi (film
Möte med självhushållare
Jordisering
Companion plants
Ängsfröer köp
Vallfröerköp
Permakultur
Skogsträdgård
Fröodling

Växthus
Växthus 2
Aktiv Gård
Perenials
Perenials 2
Permakultur blogg
Hugelkultur e t c

ODLING PERMAKULTUR
Permakultur (perma=permanent, bestående; kultur=odling) är ett planerat odlingssystem med naturens växtsätt och mångfald som förebild.

Permakultur är enkelt att förklara, men oerhört omfattande. Det är helt enkelt motsatsen till monokultur. Det är ett helhetsbegrepp för självhushållande och innefattar hur du "designar" ditt liv i förhållande till odling. Man skulle kunna säga att permakultur är sträva efter att bli mer trädgårdsmästare än att bli jordbrukare. Att det är ekologiskt är självklart, d v s använder ej konstgjort gödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Det handlar om att anpassa sig till naturens vilkor och och låta träd, buskar, blommor, örter och djur samverka och dra fördel av varandra. Motsatsen, monokulturodling (samla en typ av växt på ett ställe) kommer genom sitt ensidiga näringsupptag utarma jorden och förorsaka jordtrötthet.

För den som anammat Permakulturens principer är det lätt att bli entusiastisk, ja nästan smått religiös. Det finns för permakulturisten ingen anledning att läsa någon annan handbok om odling och självförsörjning om den saknar den visdom som Permakultur beskriver. Det handlar i grunden om småskalig ekologisk odling med kretsloppstänkande.

På Hästekasen Gård sysslar vi nu med mycket bygge och landskapsarkitektur då gården varit inaktiv i decennier och uppdelad. Vi samarbetar med Gemeko.se och ger kurser i permakultur på gården vid havet i Bohuslän. Modern ekologisk odling i realistisk miljö. Vi genomför samtidigt andra moment som förekommer på en gård: kompostering, jordbearbetning, trädfällning, barkning e t c. På gården finns även vilda och tama djur. Övernattning och mat på platsen. Enligt principen Öpnna Gårdar finns här möjlighet att bo på lantgård,


Mina planer på att stoppa upp vattnets flöde, lägga ut värmesamlande stenar, blanda olika grödor som stöttar varandra.


Olika idéer kring vänskapsväxter.


ATT ODLA SIN TRÄDGÅRD
- vägen mot permakulturell odling
Jag köpte mark 2010. En inaktiv gård med skog och en hektar av åker. Jag trodde att odling handlade om att plöja och sedan kasta ut frön och sedan vattna, för att slutligen senare hämta maten från fälten.
Jag hade fel.
Jag fick först lära mig att ett fält kunde vara:
Äng, där djur betar.
Vall/slåtter, där hö odlas som tas in som vintermat till boskap.
Åker, där bönder odlar mat.
Jag hade vall och fick snart lära mig att, vall ska gödslas ibland, och ny-sås med några års mellanrum. D v s tillföra näring och plöja upp och så med nya frön.
Mitt intresse var frukt, bär och grönsaker, men även testa djurhållning för att förstå hela kretsloppet och traditionellt gårdsliv från tidigt 1900-tal.
Jag förstod efter att ha satt spaden i jorden att jord är något mycket komplicerat. Min såg ut som lera. Och jag förstod att det inte bara handlade om jord, frön och vatten. Det handlade om resurser: pengar att investera, kunskap, sociala resurser i form av grannar/besökare.
En odlingsvän sammanfattade nybyggarens behov så här:
Kunskap, Mark, Redskap, Bostad, Grann-bönder som delar med sig av gödsel (och annat), Mentorer, Stängsel (mot vilt som vill äta dina odlingar), Frön/sticklingar, Vatten och slutligen mycket vist påpekat: det tar 2-6 år att komma igång med odlingar så du behöver något att leva på under de åren.
En strid ström av besökare som stannade kortare och längre perioder bidrog hela tiden med sitt arbete och sina kunskaper. Bl a Ninna Kofod och Klara Hansson (den senare utbildar i permakultur), samt ca 50 stycken wwoofare, couchsurfers och helpexare.
PLANERA
Jag började observera och läsa och lyssna. Jag gick en kurs i permakultur odling. Jag såg filmer om Sepp Holzer i Österrike.
Jag funderade på olika odlingsplatsers beskaffenhet. Jag funderade på odlingsmetoder.
Grann-bonden sa: Dränera och kalka.
Sakta förstod jag att bristen på vatten inte var ett problem, utan det faktum att det här regnar mer än det evaporerar. Vatten måste ständigt ledas bort, de flesta växter vill inte stå i vatten.
Jag förstod kanske det viktigaste, att jag måste jordförbättra, det är jordens kraft som överförs till växten. Vad saknade min jord? Grannbonden tyckte jag skulle kalka, vilket stärker "strukturen" och höjer PH värdet då regnet hela tiden försurar jorden. Olika växter trivs i olika PH.
NATURENS VILJA - SKOGEN
Min viktigaste lärdom kom sakta. Naturen utan människan blir alltid en skog. Skogen är det naturliga tillståndet. Och till det kommer insikten att naturen inte skapar monokulturer.
Ett ekosystem i balans är ett med många växter och arter. Mångfald!
Jag beslutade mig för att inte bara odla/gynna matväxter, utan också andra växter. Växter som kan kallas "stödväxter" - deras egenskaper stöder matväxterna. Jag vill ha djur med i mångfalden, framför allt bin, som är mycket effektiva med att pollinera växter.
För att få olika växter och fler djur att trivas, anlade jag dammar. Grodor, ormar, maskar, insekter, fåglar - allt fyller en funktion och gör ekosystemet (vari min matproduktion ska ingå) mer hållbar.
TÄCKODLING
Med tiden växte förståelsen att täckodling inte bara var ett litet "tillbehör" som odlingsmetod, utan en hörnsten. Minns att naturens grundläggande tillstånd är skogen med en mark under som är täckt. Marken är aldrig bar, antingen växer något, eller så är den täckt, i skogen av förna, nedfall från träden som skapar ett lager som förmultnar. Skogen gödslar sig själv.
Om jorden lämnas bar, så läcker näring upp i luften, jorden under mår inte bra, och så sprids snabbt det vi kallar ogräs, ofta gräs. Här följer olika sätt att täcka jorden:
- Löv
- Halm
- Hö/ensilage (kan fröa av sig och skapa "ogräs")
- Tidningar/papp
- Väv
- Plast (solen gör plasten skör med tiden och den faller sönder och kommer i jorden)
Täckodling kan ses som motsatsen till att plöja och vända upp och ner på jorden (men inte nödvändigtvis). Att plöja upprör jorden och bör endast göra om man ska bryta ny mark eller börja med något nytt odlingsystem, som att bryta en vall. Men även då kan täckodling användas, helt enkelt täcka marken/växterna och medan den förmultnar odlar man ovanpå. Att starta odlingsplatser kan ta två år innan de har funnit sig till rätta. Jag fick lära mig tålamod.
KRETSLOPP/ NÄRING
In stor insikt var att jag inte bara kan ta det jag vill ha från odlingen, jag måste ge något tillbaka. Jorden, solen, vattnet skapar en "frukt" som innehåller näring, när du tar den måste du ge något tillbaka - gödsel.
Vårt urin/avföring innehåller massor med näring (det mesta finns i urinen, 80%) . Jorden/floran behöver näring för att leva. Jorden lever. Men gödsel från djur/människor innehåller bra och dåliga bakterier - gödselns kvalitet och hur länge den legat är viktigt. Jag fick gödsel från en ekologisk gård - d v s djuren hade bara ätit naturlig mat för dem: gräs.
JORDFÖRBÄTTRING
I jorden finns massor med liv. En stor insikt kom när jag såg en film där man såg fåglar följa en plöjande traktor som vände upp massa djurliv som fåglarna åt: maskar, larver e t c som lever i symbios med jorden. En film 40 år senare följdes inte traktorn av en enda fågel.
Jag har inte gjort någon jordanalys - utan chansar intuitivt med att förändra en del av min jord genom att plöja, plöja, harva och sedan till den leriga jorden tillföra: Krossade musselskal, kogödsel, gröngödsling, biologisk material, tång, aska, urin, avföring.
Gröngödsling handlar om att odla vissa växter man låter stå och förmultna på platsen.
KOMPOST
Detta kan man säga mycket om. I grunden handlar det om att spara allt biologiskt material och låta det förmultna till (näringsrik) jord. Kött, fisk och stekt mat anses inte så lämpligt, men allt biologiskt förmultnar, speciellt löv, kvistar, gräs, skal... detta är/blir gödsel.
På detta temat kan man prata om jordisering, att helt enkelt gräva ner kompost nära t ex ett fruktträd man vill ska få mer näring närmare rötterna. Om detta vet jag inget, men har ändå testat.
VÄXELBRUK/VÄXTFÖLJD/TRÄDA
Jordbrukare har i årtusenden insett att om man odlar samma sak på samma mark, tar just den växten bort en viss typ av näring och den platsen får "bristsjukdomar". Jorden utarmas och växterna blir svaga. Det finns smarta sätt att odla saker i en ordning som gynnar nästa gröda och låter jorden återhämta sig. Att låta jorden gå i träda ibland är en metod, helt enkelt inte ta ut något under ett år. Växtföljder kan vara så långa som 6-8 år, innan samma gröda kommer tillbaka.
En volontär på gården (Johanna) föreslog en sådan här växtföljd på en nyanlagd "bädd":
År 1: Bönor och ärtor + stödväxter + gröngödsling +täckodling (klöver) - dessa tillför näring.
År 2: Olika kål, pumpa, lök (och stödväxter) - dessa slukar näring.
År 3: Rotfrukter + stödväxter + täckodling
År 4: Potatis, jordärtskocka + bönor mellan raderna
Man kan tänka sig att man efter några år byter plats på betesäng och odlingsåker.
Värt att veta är att varje enskild växt har sina egna högst specifika behov vad det gäller: sol, värme, ljus, vatten, näringsämnen, jordsort e t c. Ofta begränsas tillväxten av just en faktor eller ett näringsämne.
METODER
Till slut måste man bestämma sig och bara börja. Helt enkelt testa. Kombinera alla de lärdomar nämnda ovan. Här finns några "metoder" vi testar här:
- Åker - plöja
- Växthus
- Höjda bäddar
- Hugelkultur
- Varmbäddar
- Skogsträdgård (perenner)
Växthus
Poängen med växthus är att man kan höja temperaturen, odla andra värmekrävande växter, börja tidigare på året, man kontrollerar vattenmängden och slipper djur som äter växterna.
Höjda bäddar
Poängen med höjda bäddar är att vattnet rinner undan, det är enklare att se var matväxterna finns, man stoppar vinden, kan skapa små fickor för sol/värme, odla ovanpå befintlig mark och syssla med varmbäddar och hugelkultur.
Varmbäddar
Värmen kommer från gödsel som brinner (bryts ner och skapar värme). Man kan t ex lägga ut kartong eller tjockt med tidningspapper och ovanpå det kvistar och därovan gödsel och sedan jord att odla i. Växterna väljer då själva hur djupt de vill söka sin näring och i botten är det luftigt och syre kan komma till och ett mikrobiotiskt liv kan formas - d v s en levande jord. Och bädden blir varm, vilket vissa växter gillar.
Hugelkultur
En höjd bädd med stockar i botten och jord ovanpå. Idén här är att i grunden ha biologiskt material som som sakta förmultnar och ger näring till det som växer ovanpå.
Skogsträdgård (perenner)
Nå, då är vi tillbaka till inledningen - skogen. Det finns de som menar att vi kan skapa matskogar som är stabila och lättskötta och fyllda av s k perenner (växter som självsår sig eller finns kvar år efter år t ex fruktträd och bärbuskar.
Forest gardens, skogsträdgårdar. Det äldsta försöket i Sverige finns sedan 2004 i Holma, skåne.
På Hästekasen Gård ska vi testa allt ovan.

HUVUDGRÖDOR
Potatis 3 sorter, Majs, Bondböna - e
Rädisor, Rödbeta, Morot, Lök
Bönor, ärtor, Kål
Broccoli, Squasch, Pumpa, Tomater, Aubergine

KRYDDOR: Dill, Kamomill, Persilja, Oregano, Salvia, Timjan, Gräslök, Mynta, Kummin, Ruccola, Dragon, Johannesört, Citronmeliss, Malört, Solros,
Lupiner, Lusern

TRÄD BUSKAR
Äpple 3 sorter - 14 stycken (varav 4 vilda),
Päron 2 sorter, 4 stycken
Körsbär 2 sort, 5 stycken
Plommon 2 sort, 4 stycken
Nypon, Slånbär, Vinbär vita röda, Krusbär, Blåbär, Hallon, Björnbär, Smultron, Jordbubbar, Rabarber

Vill ha: Hassel, Kastanj (rödblommig hästkastanj),Hängalm, Rodendendron

STÖDVÄXTER
Squash genovese - e, Rosmarin - f, Oregano - f, Borago - gurkört - e, Ocium -, trädbasilika - e-f, Allium -piplök - f, Purjolök carentan 3 - e, Gräslök - f, Carum carvi - kummin - t, Basilika - e, Bladdill - e

ÄNG-VALL-KANT

1. Ängssvingel (Festuca pratensis)
eller Rajgräs
2. blåbinkegräs[1] och blåblinka, (Cichorium intybus)
Trifolium rödklöver - f, Artemisia - rysk dragon - f, Regnbågslupin - f, Helianthus - solros - f, Myrrhis - spansk körvel - f, Levisticum - libbsticka - f, Medicago sativa blålusern alfalfa - f, Nässlor, Ringblomma - e, Ull lupin - e, Lepidium - krasse - e, Ängsalvia - f - feb-juni, Achillea - röllika - f, Artemisia - malört - f


Jag utgår från den mest önskade grödan och odlar "stöttande" växter kring den.

Skydd för björnbär:
Vattenspruta: 0.5% matolja, 0.1% såpa, Spraya ej i sol.

Grisars kapacitet för att "välta jord": 3 st, 3 mån, 15x15 meter

Dammbygge
Gräv 30 cm djupare än planerat djup
30 cm gräs luftigt
5 cm gödsel
2mm bentonitlera
Pappsäck/tidning täckning
20 cm sand/jord

Kompost variant 1 Aerob
1/3 gödsel
1/3 färskt grönt/hushålls
1/3 finfördelat kol (tidningar/kvistar/halm)
Fuktigt, luftigt (rör i mitten)
Täck med halm e t c
Från 4e dagen rör varannan.
60 C grader idealtemperatur

Kompost variant 2 Anaerob
(badkar?)
Matrester & Gödsel & (mindre kolmaterial) & maskar
Lock av tidning
Mask gillar ej citrus/lök
Mask kan luras till ett hörn (med hushållsgrönavfall) och sedan kan komposten tömmas.
Ca 3 månader

Starta en "bädd"
Halm
Kompost
Gödsel&jord
Tidning/kvistar i botten


Biomaterialcache

JORD
Block, Sten, Grus, Sand, Mo, Mjäla, Ler

Lerjordar ger sena skördar, vete, åkerbönor, potatis- fungerar.

Olika jordar: sedentära (bildade på plats (torv, ler från urberget), sedimentära (flodavlagring), minerogena (söderdelat berg), organogena (djur/växter), Förna (översta förmultnande skogslagret), Humus (det förmultnade förnan, bra att tillsätta lerjordar).
Humus finns i Råhumus (sur jord, svårförmultnad), Mull bildas i mer basisk jord (lövskog/åker), torv växtrester som inte förmultnat ordentligt (svag mikroflora).

Anrikningsjord: grundvatten stiger och tar med sig mineraler upp. 2 dm matjord.
Urlakningsjord: grunvatten sjunker och tar med sig mineraler. Brunjordar i bokskogar. Eller rostjordar (järn) och moränjordar (grus smulad på istiden).

Kulturjord: matjorden, svartjorden, sand, moränlera.

Växter som klarar mer vatten
Fläder
Aronia
Vattenlilja
Highbushblueberry
Vide, pil
Skogssäv
Kaveldun

Allmän kunskap

Sojabönor kan växa på skogsmark
Dandelion/maskros drar upp mineraler.
Willow = pilträd, hittas i vattensänka
Klöver tar N ur luft och fertilizar
Sjögräs istället för gödsel (ska vara 3 mån gammalt)
Näring NPK Kväve fosfor kalium (aska)
Nässelvatten ger kväve, träaska ger kalium och benmjöl ger fosfor.
Aska innehål mellan 10 % och 30 % av kalcium (Ca). Innehållet lite procent av av kalium (K) och magnesium (Mg) uppgår medan men innehåll av fosfor (P) ca 1 procent av Aska har Ph mellan 9-13
Att skörda innebär att ta ut näring som måste ges tillbaka till marken.
Generellt kan man också säga att lerjordar är mer basiska än sandjordar.
Urin och blodmjöl lämpliga till blåbär.
Svårt att sänka ph.
Vinbär tål skugga.
Gräs - Tvinga ner gräsrötter genom att torka ut dem.
Klipp högt för kväva ogräs.
Gräs vill ha 6.5 PH
Lawn - Have the pH of your soil professionally tested. Add lime if it is
Below 6.0 and gardener's sulfur if it is above 7.0.lawn
Vattna i omgångar ej dränka
Gräsfrön ska ligga på ytan.
I vattensjuk mark kan rötter dö efter en vecka.
Mulch förna ytskikt - härma naturen. Strawberry och gurkört.
Spinach, broccoli och gurkört perennial.


TRÄD
Plommon (tolererar mer väta) och andra stenfrukter ska helst beskäras under JAS-månaderna, dvs juli-september. Detta för att de lätt blöder om man beskär på våren. Man bör aldrig ta bort grova grenar, helst ska träd beskäras kontinuerligt, och grenarna som ska bort ska inte vara grövre än 5 cm i diameter.
Äpple vill ha "torra" rötter (också körsbär) och ska ej kalkas. och ej ha gräs runt sig.
Äpple/Päron kan beskäras våren.
hallon (etc), körbär, plommkon under JAS.
Krusbär kan beskäras i oktober.

HÖNOR äter gärna: Ost, havregryn
körsbär dränera